Jag har bytt bort mitt blod.

Idag har vi varit hos vetten. Jag, matte, husse och katterna. Förstår Ni jag var tvungen att åka bil med katterna! Dom gapa och skrek hela vägen. Matte sa att dom sjöng en kattserenad. Jag fick ont i öronen. Sen när vi kom dit så var det lika skoj som vanligt och när Anne kom blev jag glad för jag gillar henne, det växer kakor ur hennes händer. Husse lyfte upp mig på ett bord och då började jag ana att det här var inte som vanligt. Matte kramade mig lite och Anne satt en gummisnodd runt mitt ben, gummisnoddar är inte bra för hundar säger matte. Hon stack mig med en nål och tog mitt blod i ett rör. Asså får man göra så. Anne tejpade runt mitt ben så det inte skulle rinna ut mer. Dom lyfte ned mig och då sa hon de bästaste orden; kom vi byter, jag får Ditt blod och du får kakor av mig. Japp saken var biff, jag saknade inte mitt blod alls faktiskt. Sen tuggade jag i mig plåstret också. Sen skulle vrålaporna få en nål i nacken. Ha det var ju ingenting mot vad jag hade varit med om. Sen sjöng dom hela vägen hem, värre än vanligt faktiskt. Husse och jag var hemma ensamma för matte åkte och hämtade morrmorr, så nu är jag glad. Nu ska vi bara vänta och se om jag har några antikroppkakor i blodet så att vi kan åka till Åland.

Från en annan planet.

Det händer mystiska saker. katterna har blivit besatta av en poltergeist som vill mig illa, tror jag. Jag morrar åt dom och då gömmer den sig. Den sitter och äter kattmat ibland och då morrar jag också åt den, men det bryr den sig inte om. När matte och jag var ute så smög matte sig på mig och ropade i mitt öra. Jag ropade tre gånger utan någon som helst reaktion, sen hoppade hon högt den tredje gången/matte. Det smyger nån i skogen, och i träden och utanför bilen. Jag känner mig konstig och vill inte äta så mycket. Jag tror att den försöker ta över mig med. Men jag ska morra åt den så fort den visar sig så blir den nog rädd. När matte pratar i telefonen så sitter den och käbblar i mitt öra så jag måste morra. Och när radion är på då är den där också. Jag kallar den skitsmygaren. Jag kallar den Lillemor. Lilla fröken håller på att bli stor./Matte

Matte har fotat den när den försöker själa min mat utklädd till katt, kolla!!

Morrmorr och husse i riset

Husse och grannen (Kharmas husse)har sågat ned en massa träd och husse "jobbar med veden" säger han nästan varje dag. Han försvann en dag i riset som Moses i vassen. Jag skulle leta reda på honom. De jäklans barren stack i näsan men jag hittade honom.

Morrmorr har kommit och hon skräms. I söndags morse kl 8.30 så låg jag och sov i soffan i godan ro. Då kom morrmorr ut från sitt rum, eller jag hade ju glömt att hon var där och dessutom hade hon en annan sovrock på sig. Så jag flög upp och varnade hela huset att nu var det fara och färde en skummis i huset. Jag hoppade över fotpallen välte fåtöljen och katterna flög åt alla håll för dom blev så rädda. Ja sen såg jag ju att det var morrmorr, men då hade alla vaknat redan. Det var den sovmorgonen det/matte

Lilla hussen hjälpte matte att tvätta bilen, men jag fick vara inne för att jag inte kunde förbli torr när dom sprutade vatten sa matte, hmmmpf ont förtal. Hur är det med barnarbete förresten?

Orm

I morse när vi var ute så såg vi en sån där långsmal som ser ut som min svans. Den hade gula prickar vid öronen, snyggt, kanske jag också ska skaffa mig. Men sen när vi var ute efter lunch och var nästa hemma, då blev det fart på matte (annars tycker jag inte att hon är så snabb). Jag fick gå in och sen sopa hon igen dörren med mig kvar på insidan, mystiskt. Nåväl jag gick och hämtade ett ben och la mig i hallen. Hon kom snart tillbaka, hon hade tagit kort på en orm, kul att ta kort på. Hon kunde ju ha tagit på mig istället.



Den ena pälstofflan har börjat psyka mig. Han ligger en bit ifrån när jag ska äta och jamar. (Bra att det blir lite konkurrens, hon äter bättre då) Jag brukar försöka nypa han i svansen när han går förbi, och då låter han så där fånigt gnälligt igen.
Matte börjar bli opålitlig, när vi är ute i godan ro så är hon bara borta!!! Jag får använda all min noskraft för att leta rätt på henne (hon kan ju gå vilse). Och så står hon och trycker bakom ett träd, hissen går lixom inte ända upp där tror jag. Husse och lilla hussen försökte också det härom dagen men det var plättlätt. Husse stod och visslade och den lille kan ju aldrig vara tyst så det var ju motorväg lixom.
Ibland rusar hon som en skadad vattenbuffel rakt upp i skogen, man får pinna på lite för att ha koll.
I morgon kommer mattemamman, hoppas att hon är lite smartare.......

Dagis

Strega: Jag har undrat vart lillhusse tar vägen på dagarna, nu vet jag. Han är på dagis. Där var massor av små människor som klappade mig och som verkade rätt roliga. Men det roligaste var att min lillhusse var så stolt. Han tycker att han har den finaste hund i världen, och det är ju sant!

På bilden försöker han att locka mig därifrån, jag ville ha mellis först innan vi gick.

Idag när matte och jag var ute och gick så lyfte hon upp mig jättesnabbt. Jag trodde att det var för att jag tidigare hade slickat på en död kopparorm, men icke. Där på vägen låg en iallrahögsta grad levande orm med snygga ränder på ryggen. Han stirrade på mig som om han skulle äta upp mig, jag var glad att matte räddade mig.

Idag har jag nosat på en av de sura pälstofflorna som också bor här, hon luktade ungefär som en gammal pälstoffla men verkade rätt snäll.