
Den ena pälstofflan har börjat psyka mig. Han ligger en bit ifrån när jag ska äta och jamar. (Bra att det blir lite konkurrens, hon äter bättre då) Jag brukar försöka nypa han i svansen när han går förbi, och då låter han så där fånigt gnälligt igen.
Matte börjar bli opålitlig, när vi är ute i godan ro så är hon bara borta!!! Jag får använda all min noskraft för att leta rätt på henne (hon kan ju gå vilse). Och så står hon och trycker bakom ett träd, hissen går lixom inte ända upp där tror jag. Husse och lilla hussen försökte också det härom dagen men det var plättlätt. Husse stod och visslade och den lille kan ju aldrig vara tyst så det var ju motorväg lixom.
Ibland rusar hon som en skadad vattenbuffel rakt upp i skogen, man får pinna på lite för att ha koll.
I morgon kommer mattemamman, hoppas att hon är lite smartare.......
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar